Musik och hälsa

Hur påverkar musik oss fysiskt och psykiskt?

Har du någonsin hört en låt som gjort dig så rörd att du fått gåshud eller kanske börjat gråta? Musik är en fysisk upplevelse som genom en psykisk stimulans kan leda till en fysisk reaktion. Men kan detta ha hälsoeffekter för oss i längden? Och i så fall vilka?

1

Hur påverkar musik hjärnan?

Dopamin

Att lyssna på musik får vår hjärna att släppa ut dopamin på samma sätt som mat, sex och droger. Musik är med andra ord starkt kopplat till ett hormon som ofta förekommer när vi upplever glädje och entusiasm.

Kortisol

En undersökning som gjorts på Göteborgs universitet visar att personer som lyssnade på musik 30 minuter varje dag hade betydligt lägre kortisolhalt. Kortisolet kallas även stresshormonet, vilket tyder på att musik har en förmåga att lindra stress. Kortisolet påverkar dessutom vårt immunförsvar, som är starkare när kortisolhalten är låg.

Kanske även histamin

Det finns studier som visat att musik minskar mängden histamin och IgE-antikroppar vid allergiska reaktioner och därmed gjort reaktionen mildare.

Det limbiska systemet

I och med att hörselsinnet kommunicerar med det limbiska systemet, som i sin tur är kopplat till emotionell bearbetning, har musik en förmåga att väcka minnen i oss som vi inte annars hade lyckats framkalla.

2

Varför väcker musik känslor?

Dopaminet

Som vi konstaterat innan har musik en förmåga att få hjärnan att släppa dopamin. Dopamin uppstår även i andra situationer, där vi upplever motivation, vakenhet, glädje och entusiasm, vilket gör att vår hjärna tolkar musik som en positiv känsla.

Minnen

Musikens förmåga att framkalla gamla minnen innebär även framkallning av känslor som är kopplade till dessa minnen. Att lyssna på en låt från en viss ålder eller situation kan plötsligt och oväntat påminna om stämningar och händelser från den inträffade tidpunkten.

Rytmen

Den externa rytmen som musiken har påverkar en inre kroppsrytm hos den som lyssnar – i praktiken kan det till exempel innebära att pulsen höjs. Detta påverkar övriga känslokomponenter, vilket innebär att till exempel iver eller glädje blir emotionella reaktioner som uppstår som respons för kroppens reaktion.

Kulturella vanor

Vi är uppfostrade till att känna på ett visst sätt om specifik musik. Till exempel uppfattar de flesta nordbor Vem kan segla som en melankolisk visa, medan Här kommer Pippi Långstrump ofta anses som en glad låt. Detta är ändå kulturbundet – i Bulgarien uppfattas moll som en glad tonart, medan det för oss är självklart att moll är sorgset och dur glatt.

3

Musik som medicin – fungerar det?

Stimulerar minnet

Till exempel Alzheimerpatienter kan behandlas med musik eller musikterapi. I och med att hörselbanorna fortfarande är bevarade kan musik stimulera minnen och känslor hos patienten, även om hen inte kan dela med sig av dem.

Musik mot depression

Musikterapi förekommer i behandling av depression, apati och isolering. Vissa forskare menar att rytm och musik har ett evolutionärt syfte att samla ihop människor för gemensamma upplevelser. Förutom dopaminet som utlöses i hjärnan skapas även nya minnen av social samhörighet. Läs mera om musikens effekter på depression här!

Musik som smärtlindring

Flera undersökningar har konstaterat att musik faktiskt kan dämpa smärta och fysiska plågor. Forskning visar att personer som lyssnat på musik före, under och efter en operation tillfrisknar snabbare och ber mer sällan om smärtstillande mediciner.

Hjälp mot sömnlöshet

Forskare som inriktat sig på sömnlöshet har upptäckt att våra noradrenalinnivåer sjunker om vi lyssnar på musik varje kväll innan vi somnar. När noradrenalinet – som likt kortisol är ett stresshormon – sjunker har man mycket bättre förutsättningar för att slappna av och somna. Musik av detta slag kan även kallas insomningsmusik.

Jag är ljudkänslig, vad göra?

Överkänslighet för ljud innebär obehagskänslor av vanliga ljud: röster, dammsugare, barnskrik, prassel eller klirr.

Besvären och symtomen kan variera stort bland människor, och kan bero på en bullerskada i innerörat eller hjärnans oförmåga att filtrera bort oönskade ljud.

3 tips för dig som är ljudöverkänslig!

  • Lär dig olika avslappningsmetoder för att avlasta den stress som ljuden orsakat dig.
  • Undvik total tystnad, om du kan – du kommer bli ännu ljudkänsligare om du inte utsätts för något ljud alls.
  • Skaffa skräddarsydda öronproppar som passar just ditt öra. Dessutom finns det olika filter för öronproppar, så du kan variera skyddet beroende på situation. Högklassigt hörselskydd kapar inte ljudet, utan filtrerar det så du får maximal hörsel och minimal skada.